Drottningen av bling är tillbaka

Lauryn Hill förändrade vår syn på svart hiphop-kultur för alltid

En av 90-talets absolut största artister, alla kategorier, är tillbaka med dunder och brak. Redaktionen jublar över nyheten och minns hur en kvinna förändrade synen på den svarta streetkulturen.

Just när man trodde att Way Out West överträffat sig själva (och alla förväntningar) med ett starkt startfält till årets festival, kommer ännu en chockerande nyhet. Arrangören har lyckats bokat den mytomspunna Lauryn Hill.

Hiphopens stora årtionde födde många talangfulla artister innan millennieskiftet. För några var det bara starten på en lång och framgångsrik musikkarriär kantad av priser och utmärkelser (läs: Wyclef Jean, Timbaland, Dr. Dre och Snoop Dogg). För andra var det ett alldeles för kort ögonblick av storslagen briljans. Lauryn Hill tillhör denna senare skara.

I gruppen ”Fugees” förde hon, tillsammans med Wyclef Jean och Pras, den svarta hiphipkulturen in i finrummen på allvar och plötsligt var det inte bara coolt att vara svart. Hiphop blev kreddigt och Lauryn hade en viktig roll som en av de första, och riktigt stora, kvinnliga hiphopartisterna i ett för övrigt mansdominerande musiklandskap.

Sedan kom den efterlängtade solodebuten och lovorden fullkomligen haglade över den redan krönta hiphopdrottningen. I ”The Miseducation of Lauryn Hill” balanserade hon elegant mellan 90-talets igenkännliga hiphop-realism och genuin soul.

Lauryn, som till en början varit de unga svartas stora förebild, hade lyckats sätta guldkant på begreppet ”street” och förortsbetong fick plötsligt en glamourös och karismatisk ambassadör för alla, oavsett hudfärg.

Tidigare var det många svarta artister som till synes försökte anamma ”vita” inslag i sin styling, såsom rakt hår, ljus hy och preppy-mode. Lauryn vände på steken och gjorde svart hudfärg till den starkaste must have-accessoaren.

Stilbildare som hon var inspirerande hon inte bara ett helt musiklandskap, utan blev snabbt en modeförebild för en hel omvärld. Modebranschen plockade snabbt upp Lauryns rastainfluerade look och snart bar varenda tjej under 25 år stora silverringar i öronen, maxiörhängen och kort denimjacka.

Afrokulturen hade på den här tiden förebilder och artister som Faith Evans, Brandy och Monica. Dessa svarta tjejer hade tongivande musikvideos för populärkulturen, med deras ofta rakpermanentade hår och ljussminkade ansikten. Lauryn klev in i rampljuset med något helt annat.

För många var hon banbrytande som gjorde något så ”enkelt” som att bejaka sina svarta rötter. Dreads, afro och mikrofonfrippa var hittills bara synligt i media på manliga hiphopartister. Det var ofrånkomligt, men också otroligt exotiskt, att inte fascineras av hennes svarta, felfria hudton.

Om designers var snabba att haka på denna nyfunna kärlek för den svarta streetkulturen, så var skönhetsbranschen ännu snabbare. Plötsligt hade makeupen fått det givna svarta ansiktet och nu syntes svarta tjejer allt oftare på TV och i magasin med djupröda läppar, metallisk ögonskugga och guldtoner.

I augusti i år ser vi Lauryn Hill i en efterlängtad comeback på Way Out West. Hiphopens borttappade drottning är nu tillbaka och förväntningarna är enorma. Har hon åter funnit glädjen till musiken och kommer hon ännu en gång prägla en hel omvärld med sin streetiga uppenbarelse?

Redaktionen kan bara salutera årets mest spännande comeback och hoppas att en ny, ung publik får återupptäcka en av musikbranschens blingigaste ikoner.