Personliga tränaren Martin Löwgren vill uppmuntra tjejer till att våga styrketräna och bete sig mer som killar på gymmet. Hans budskap: "Tjejer är inga varelser av glas".
Redan sedan barnsben skiljer sig det lite i hur killar och tjejer ska vara och uppföra sig. Leksaksföretagen har till och med olika inriktningar beroende på kön av barnet. Varför det blivit såhär vet jag inte men troligtvis har föräldrarna en roll i det hela som inte ger sina döttrar leksaksbilar eller sina söner barbiedockor.
Även på det sociala planet är tjejer lite mindre framfusiga/buffliga medan killar ofta är lite mer hårdnackade redan i tidig ålder (för att inte tala om i tonåren). Visst tjejer kan göra revolt och bli riktigt jobbiga i tonåren och i stort sett bete sig som omogna killar men allt som oftast mognar tjejer snabbare och håller en lite lägre och lugnare profil i vardagen.
Man tror ju att detta inte borde gälla på gymmet men ack så fel man då har, för det är precis så det är. Jämför bara hur mycket plats en tjej tar i ett gym jämfört med en kille. Hon håller sig ofta till sin bänk, kör sina övningar och stör absolut ingen (detta och hela den här artikeln är såklart väldigt generaliserad men det tror jag majoriteten av er läsare inser) med sin träning. Hon låter knappt någonting, hon slänger inte vikterna i golvet när hon är klar eller spänner sina muskler mot spegeln så fort tillfälle ges som majoriteten av killarna gör.
Varför är det på detta vis? Varför måste killar hävda sig på gymmet? Varför är tjejer så mycket säkrare i sig själv och går till gymmet för att träna och inte visa andra att de tränar?
Jag har inget svar på detta och det är egentligen inte detta denna artikel handlar om men jag har ändå funderat mycket över detta utan att komma fram till ett riktigt bra svar. Vad jag dock skulle önska är att tjejer vart lite mer som killar på gymmet (inte slänga vikter, vråla under varje repetion och spänna biceps i spegeln) och vågade börja ta i.
Tjejer verkar ha någon inbyggd spärr att det är okvinnligt och fult att ta i eller som jag kallar det – KÖTTA! Mycket kommer nog från den myt om att de automatiskt skulle ge stora muskler bara för att man som tjej styrketränar regelbundet men det ligger nog även lite undertryckt de där med barbiedockor vs leksaksbilar.
Det är helt enkelt något som jag tror präglat många tjejer sedan barnsben att vara feminina och då blir det ju helt fel om de ska gå till gymmet och lyfta vikter som att det inte fanns någon morgondag. Nej, majoriteten (återigen så generaliserar jag) tycker de passar bättre att träna tillsammans med andra tjejer på en gruppträningsklass (bodypump, aerobics, spinning) eller liknande. Dels för att de kanske tycker det är roligare och lättare att motivera sig men även som jag tror på grund av de anledningar jag hittills nämnt i denna artikel.
Jag blir alltid lika glad när jag ser en självsäker tjej stiga in på gymmet och köra tunga basövningar så svetten rinner längs pannan på dem. Det är så fantastiskt vackert och coolt (och tyvärr så enormt ovanligt) i alla fall på SATS/Friskis där jag tränar i Stockholm. Man undrar ju direkt vad som fått denna kvinna att stiga utanför de normala och börja träna mer som en kille? Varför är inte hon inne i gruppträningssalen med alla andra tjejer och tränar med fisvikter? Varför är hon ute i gymmet och tränar gristunga bänkpressar, marklyft, chins och knäböj?
Är hon inte rädd att gå sönder och samtidigt se ut som Arnold efter några pass? Nej hon är antagligen så pass upplyst och smart att hon förstår att styrketräning med komplexa styrkeövningar är bra för henne och att hon absolut inte kommer bli något muskelberg bara för att hon lyfter lite vikter.
Tjejer, ni behöver inte vara rädda för att ta i. Ni är inga varelser av glas som går sönder bara för att ni lägger på 10 kg till på stången. Faktum är att om jag ska rangordna något av könen som det verkligen går att pressa till domedagen så är det kvinnan. Det är ytterst sällan en tjej ger upp om hon pressas. Nu säger jag inte att killar gör det heller men när det börjar göra ont är det oftare som killarna jag tränar börja grina lite illa och vill ge upp medan tjejerna oftast bara biter ihop och kör vidare. Kanske beror det på att tjejerna känner sig säkra när de tränas av mig och då vågar ta i då de vet att de inte skadar sig? Vad vet jag, men vad jag vet är att är tjurskalliga som få.
Jag är personlig tränare åt lite drygt 50 tjejer mellan 15 och 63 år i dagsläget och ingen av dessa är rädda för att få lite skit under naglarna eller ta i så de spricker. Till och med Dasha (24-årig Stureplansprofil och bloggare, reds. anm.) som under första passet knappt vågade lyfta 1 kg då hon trodde hon skulle gå sönder har nu, 6 månader senare, utvecklats till en tjej som kör chins med viktväst och en massa andra riktigt tunga basövningar.
Självklart tycker hon inte alltid att det är så roligt men hon gör det och hon gör det vecka efter vecka utan gnäll. Ni som känner Dasha vet precis det jag nyss nämnt och det är därför jag älskar mitt yrke. Att ta en riktig Stureplansbrutta som inte tränat i hela sitt liv och få henne att älska styrketräning och fullkomligt grisa bland vikterna är en helt underbar känsla för mig som PT.
Bildspel: “Våga kötta, tjejer!“
2011-10-31 15:08:00
