– Bem-vindo à Santa Teresa, säger den ovanligt glada och sprudlande taxichauffören när vi anländer till torget uppe på kullen.
På slingriga, smala vägar har vi färdats hela vägen upp till toppen. Stadsdelens pittoreska placering på toppen av Santa Teresa-berget gör området till en grön och intim historia.
Från ett område utvecklat av aristokratin på 1800-talet, till några år på dekis i slutet av förra århundradet, är kvarteren återigen på grönbete. Överallt ploppar små restauranger och gallerier upp och invånarna ser på medan bostadspriser stiger och turistströmmen ökar.
På få andra ställen kan man på samma sätt bevittna europeiska influenser och sekelskiftsarkitektur, som först förvandlats till nedgångna spökslott, för att nu genomgå en slags ”revival”.
Om de östra delarna av Berlin legat på tropiska breddgrader hade man kanske kunna dra fler paralleller, men effekten är densamma. Kvarter på dekis vinner återigen folkets hjärtan. Plötsligt sjuder det i kvarter som under århundraden haft svårt att behålla sin nisch.
Santa Teresa är lätt att charmas av tack vare sina färggranna husfasader. Överallt finner man något värt att slösa kameraminne på.
Precis som i många storstäder som stoltserar med eklektiska kvarter med hög charmfaktor, är det en hårfin balans mellan konstnärlig retreat och turistfälla. Så även här.
Men det faktum att ett visst spektakel med fem runda ringar ivrigt väntar på att belägra stan, kan det här vara en bra tid att upptäcka Santa Teresa.
Kvarterspatrullen: Santa Teresa, Rio de Janeiro
Tidigare anmärkning: Tidigare favela, fattigt problemområde, som präglades av gängbildningar.
Nuvarande status: Hippt bostadsområde där lokala konstnärer exponerar sin konst för turister. Flera restauranger, barer och gallerier.
Sevärt: Ta en lunch på en av de många restaurangerna runt torget.
Kuriosa: Spårvagnen till Santa Teresa har varit ur bruk i ca 7 år pga en tidigare olycka med dödsfall. Inte förrän man fick OS började man planera att öppna upp den igen.
OS i Rio: 5-21 aug 2016
